Kontakta oss
stäng

Kontaktuppgifter

Telefonnummer Epost

info@vvatten.se

fornamn.efternamn@vvatten.se

Besöksadress

Pappersbruksallén 1 A, 702 15 Örebro

Postadress

Box 33 510, 701 35, Örebro

Kontaktpersoner

Bild på Patrik Schelin

Patrik Schelin

Vd

Bild på Lisa Ahlström

Lisa Ahlström

Projektchef

Bild på Anders Tell

Anders Tell

Biträdande projektchef

Bild på Lars Ferbe

Lars Ferbe

Senior advisor

Bild på Tove Engqvist

Tove Engqvist

Kommunikationsansvarig

Bild på Denis Dosic

Denis Dosic

Ekonomiansvarig

Bild på Bettan Bergström

Bettan Bergström

Upphandlingsansvarig

Bild på Erik Blom

Erik Blom

Markförhandlare

Bild på Mathias Engvall

Mathias Engvall

Projektledare sjöledningar/intag

Bild på Johan Pilbacka

Johan Pilbacka

Projektledare bergtunnel

Bild på Anna Grönholm

Anna Grönholm

Projektledare Berg

Bild på Rolf Schrötter

Rolf Schrötter

Projektledare vattenverk

Bild på Mikael Olsson

Mikael Olsson

Projektledare Ledningsnät

Bild på Albin Månsson

Albin Månsson

Projektledare Miljö

Bild på Jennie Brobakken

Jennie Brobakken

Projektkoordinator

Bild på Amanda Hedström

Amanda Hedström

Datasamordnare

Bild på Jenny Tiberg

Jenny Tiberg

Kontors- och ekonomiadministratör

Se till att ditt ärende hamnar rätt

Tidiga utredningar

Innan det fastslogs att Vättern var det bästa alternativet som ny råvattentäkt undersöktes flera olika alternativ. Det rörde sig om Hjälmaren, Tisaren, Järleån, Vättern och Skagern.

Behov av ny vattentäkt

Vattentäkt

En vattentäkt är den källa ifrån vilken man tar vatten för att göra dricksvatten. Det vattnet kallas råvatten och är det vatten som efter behandling i vattenverket kan levereras som ett godkänt dricksvatten.

Sedan 1960 har Skråmsta vattenverk försett Örebroarna med dricksvatten.

Det råvatten som efter behandling i vattenverket blir Örebros dricksvatten, hämtas från Svartån.

Svartåns vatten kommer från ett stort område som avvattnas via flera åar, sjöar och mindre vattendrag.

Behov av nytt system

Upprinnelsen till frågan om en ny vattentäkt var att det finns risker med nuvarande dricksvattensystem i Örebro kommun. En allvarlig störning på antigen råvattentäkt eller på vattenverkets anläggningar skulle kunna göra delar av produktionssystemet mer eller mindre sårbart.

Utifrån detta perspektiv tillsatte Örebro kommun i slutet av 1990-talet en utredning med mål att finna en ny och säkrare råvattentäkt.

Olika alternativ

De olika alternativ som lyftes fram som tänkbara vattentäkter var:

  • Hjälmaren
  • Tisaren
  • Järleån
  • Vättern
  • Skagern

Det fastslogs att de alternativ som i första hand skulle utredas vidare var Hjälmaren, Järleån och Tisaren.

Övriga alternativ endast vid regional samverkan

De övriga alternativen, Vättern och Skagern, uteslöts initialt av kostnadsskäl. De bedömdes enbart kunna vara av intresse som ny råvattentäkt vid ett eventuellt regionalt framtida vattenförsörjningssystem - vilket det senare kom att landa i.

Hjälmaren

Hjälmaren, som är samma vattensystem som Svartån, är Sveriges fjärde största sjö.

Hjälmaren är en grund slättlandssjö med ett medeldjup på 6 meter som har flera problem utifrån en säker och hållbar råvattenkvalité. Det handlar bland annat om grumlighet, algblomning och hög temperatur under sommarhalvåret, vilket inte är fördelaktigt vid dricksvattenproduktion.

Grusåsen på Äsön

Mellan Hemfjärden och Mellanfjärden i Hjälmaren ligger den långsmala ön Äsön bestående av betesmarker, fritidshus och ett stort grustag.

Det alternativ med Hjälmaren som råvattentäkt som bedömdes värt att undersöka närmare var konstgjord grundvattenbildning i grusåsen på Äsön, genom så kallad inducerad infiltration.

Inducerad infiltration

Inducering är när en sjö har kontakt med en grusås där man kan infiltrera in vatten genom åsmaterialet under sjöytan. Genom att pumpa upp grundvattnet ur åsen så får man ett inflöde av sjövatten till åsen och kan därmed skapa mer grundvatten av sjövattnet.

En utredning startade 2003 där Örebro kommun undersökte denna möjlighet vidare.

Brist på grus

Grusutnyttjandet var då redan stort i åsen och nya tillstånd hade sökts för grustäkterna, vilket innebar att det behövde utredas om tillräckliga grusvolymer fanns kvar för att kunna skapa konstgjord grundvattenbildning.

Utredningen kom fram till att tillräckliga grusvolymer saknades och Äsö-alternativet lades ner.

Grustag fyllt med vatten. Bilden är tagen sommartid och längst bort i bild syns badande människor.

Vattenfyllt grustag på Äsön. Foto: Tove Engqvist, Vätternvatten.

Järleån

Ännu ett alternativ som undersöktes var Järleån. Järleån är en å i gränstrakterna mellan Närke och Västmanland. Ån har tillflöden från bl.a. Norasjön, Fåsjön och Usken och ansluter till Arbogaån som rinner ut i Mälaren.

Grusåsen i Mogetorp

Att enbart använda Järleån som råvattentäkt uteslöts, men desto mer intressant var alternativet att använda Järleån ihop med grusåsen i Mogetorp, vilket utreddes vidare under 2006.

Under 2006 startade en utredning för att se om det var möjligt att ta vatten från grusåsen via infiltration.

Åsen inte tillräckligt genomsläpplig

Åsen testades genom ledningsbyggnad och brunnsanläggning, men det visade sig att infiltrationsmöjligheterna var begränsade då det inte gick att infiltrera vattnet så att det nådde uttagsbrunnarna på grund av att den naturliga åsstrukturen inte var tillräckligt genomsläpplig.

Försöken avbröts 2008 då möjligheten att skapa ett infiltrationsområde som skulle täcka Örebros behov inte kunde skapas, vilket provinfiltrationen visat.

Tisaren

Vattendom

En vattendom fastställer vilka vattennivåer som får tappas ur en sjö, genom en damm eller vattenkraftverk, och vilka tappningsvillkor som ska efterlevas vid reglering av sjön.

Tisaren är en sjö i Askersunds och Hallsbergs kommun med förhållandevis god råvattenkvalité. Detta, tillsammans med sjöns läge, gjorde det till ett möjligt alternativ, men det som behövde undersökas vidare var sjöns kapacitet.

Tisaren tillhör Nyköpingsåns avrinningsområde och har en vattedom för regleringen av sjön, vilket bland annat påverkar tillgången för ett uttag.

Grusåsen vid Vissbodamon

Noggrannare studier av Tisaren visade att sjön inte räckte till kapacitetsmässigt, utan skulle kräva komplettering av annan vattentäkt. Detta skulle kunna möjliggöras genom Vissbodamon, en grundvattenförekomst söder om Hallsberg.

Det visade sig däremot att åsen vid Vissbodamon har ett mycket utsatt läge med väg och järnväg som riskelement för grundvattnet. Sammantaget gjordes därför bedömningen att detta alternativ inte var aktuellt i ett långsiktigt säkert perspektiv.

Ett regionalt dricksvattenprojekt startar

Efter att de tre huvudalternativen utretts, och man kommit fram till inget av dem var långsiktigt tillräckligt bra, kvarstod de två alternativen Vättern och Skagern.

Med avseende på storlek och långsiktigt säker kapacitet och kvalité så valdes Vättern att utredas vidare. Att Skagern uteslöts som alternativ berodde på att sjön ligger på ungefär samma avstånd som Vättern, men är betydligt mindre. 

Länsstyrelsen samordnar Vätternvatten

Det var Länsstyrelsen i Örebro län som från början samordnade Vätternvattenprojektet.

Idag ägs Vätternvatten AB av Hallsberg, Kumla, Lekeberg och Örebro kommun.

Länsstyrelsen samordnar

Örebro kommun vände sig till Länsstyrelsen i Örebro län med en fråga om de kunde bidra med regional samordning i länet för en utredning kring Vättern som råvattentäkt för flera kommuner i länet.

Länsstyrelsen åtog sig uppdraget och en styrgrupp tillsattes med politiker och en arbetsgrupp med tjänstemän från respektive kommun. Örebro läns Länsråd var ordförande i styrgruppen.

Vätternvattenprojektet hade nu bildats.

Ytterligare tio år senare, 2018, bildades det kommunalägda bolaget Vätternvatten AB, med mål att uppnå en långsiktigt hållbar, gemensam och säker helhetslösning för den kommunala dricksvattenförsörjningen.

Publicerad: 14 December 2022 Uppdaterad: 26 Maj 2023