fornamn.efternamn@vvatten.se
Pappersbruksallén 1 A, 702 15 Örebro
Box 33 510, 701 35, Örebro
Patrik Schelin
Vd
Lisa Ahlström
Projektchef
Anders Tell
Biträdande projektchef
Lars Ferbe
Senior advisor
Tove Engqvist
Kommunikationsansvarig
Denis Dosic
Ekonomiansvarig
Bettan Bergström
Upphandlingsansvarig
Erik Blom
Markförhandlare
Mathias Engvall
Projektledare sjöledningar/intag
Johan Pilbacka
Projektledare bergtunnel
Anna Grönholm
Bitr. projektledare bergtunnel
Rolf Schrötter
Projektledare vattenverk
Mikael Olsson
Projektledare Ledningsnät
Albin Månsson
Projektledare Miljö
Jennie Brobakken
Projektkoordinator
Amanda Hedström
Datasamordnare
Jenny Tiberg
Kontors- och ekonomiadministratör
Över ett decennium av undersökningar av olika sjöar och vattendrag har visat att Vättern är det bästa alternativet att ta Örebroregionens vatten ifrån.
Vättern är en djup och kall sjö, där redan råvattnet bedöms ha nästintill dricksvattenkvalitet. Det innebär att man kan minimera mängden kemikalier vid reningsprocessen, vilket är fördelaktigt både driftskostnadsmässigt och ur miljösynpunkt.
Ännu en aspekt som gör Vättern så fördelaktig är dess höjdläge. Sjön ligger nämligen mycket högre upp än det kommande vattenverket i Hallsberg och det här innebär att vattnet kommer att transporteras till regionen via självfall. Det här är en stor miljövinst – pumpningen av vatten till och från vattenverk är nämligen mycket energikrävande i dagsläget.
Vätternvatten finansieras genom VA-taxan. Det innebär att kostnaden för projektet endast kommer att påverka de som är anslutna till det kommunala vattnet i Hallsberg, Kumla, Lekeberg och Örebro kommun, det vill säga de som också kommer att nyttja systemet.
Vatten är idag en låg kostnad jämfört med många övriga hushållskostnader och nyttan är helt övervägande då det är vårt viktigaste försörjningssystem. Taxan kommer att öka men kostnadsökningen är i jämförelse med nyttan av ett framtidsäkert system berättigad.
I dagsläget är det svårt att ge någon exakt siffra på vad Vätternvattenlösningen kommer att kosta för konsumenterna. Preliminära uträkningar pekar på att månadskostnaden (för en normalvilla med 150 kubikmeters årsförbrukning) ökar med mellan 300 - 400 kr.
Kostnadsbedömningar görs löpande varefter utredningarna fortskrider och den senaste bedömningen är gjord i 2023 års kostnadsläge.
Vätternvatten ägs av fyra kommuner: Kumla kommun, Lekebergs kommun Hallsbergs kommun och Örebro kommun.
Miljögifter finns i de flesta sjöar, så även i Vättern.
På senare år har miljögiftet PFAS uppmärksammats allt mer. PFAS är en förkortning av Per-och polyfluoroalkylsubstanser och är ett samlingsbegrepp för mer än 4 700 olika ämnen med liknande kemisk struktur. PFAS-ämnen har skapats för att de är bra på att stöta bort fett, smuts och vatten från olika produkter som t.ex kläder, skor, möbler, matförpackningar, brandskum m.m. Dessa ämnen är misstänkt cancerogena och därmed olämpliga att få i sig. De är vattenlösliga men svårnedbrytbara och finns därmed allmänt i vårt vatten och även i vårt dricksvatten om än i mycket små mängder. För Vättern har det uppmätts ca 5 nanogram per liter vatten. EU:s nuvarande gränsvärde ligger dock på 90 nanogram per liter, vilket innebär att Vättern har väldigt låga halter av miljögiftet.
Vätternvatten kommer även att förbereda vattenverket för ytterligare reningssteg om det kommer nya rön eller upptäckter av oönskade ämnen som vi måste hantera.
En bergtunnel ger många fördelar jämfört med markförlagda vattenledningar. Vättern ligger högre upp än Närkeslätten - så högt att vattnet kan föras med självtryck till slättområdena norr om höjdryggen vid Hallsberg. Det här är en stor miljövinst – pumpningen av vatten till och från vattenverken runt om i länet är nämligen mycket energikrävande i dagsläget. Vid en ledningsbyggnation skulle vi istället bli tvungna att pumpa vattnet över den höjdrygg som finns mellan Vättern och Närkeslätten, vilket skulle bli mycket energikrävande. Det slipper vi med en bergtunnel.
Tunnelsträckning har planerats för att optimera och minimera längden, samtidigt som hänsyn tagits till geologiska och hydrogeologiska förhållanden. Området längs planerad tunnelsträckning utgörs av skogsmark i kuperad terräng och tunnelsträckningen undviker tätorter och mer samlad bebyggelse. Andelen jordbruksmark är mycket liten.
Nej, vattennivån i Vättern kommer inte att påverkas.
Den gemensamma årsmedelförbrukningen av dricksvatten för Hallsberg, Kumla, Lekeberg och Örebro kommun uppgår idag till cirka 20 Mm³. Vid år 2050 uppskattas årsmedelförbrukningen för kommunerna öka till cirka 30 Mm³. Detta motsvarar ett flöde från dagens omkring 600 liter per sekund, till uppemot 1000 liter per sekund (1 m³/s). Under perioden år 2050–2100 kan årsmedelförbrukningen komma att öka ytterligare till närmare 45 Mm³, vilket motsvarar ett flöde av cirka 1,5 m³/s.
Vätterns medelvattentillgång – det vill säga hur stor volym som årligen avrinner från sjön – omfattar cirka 1200 Mm³ per år baserat på årsmedelvattenföringen 39 m³/s. Planerat uttag för Vätternvatten vid tidsperioden 2050–2070 motsvarar då cirka 2,5–3,5 % av medelvattentillgången.
Det sökta uttaget för Vätternvatten kan kompenseras med en motsvarande minskad tappning till Motala ström, vilket innebär att vattennivåerna i Vättern inte påverkas. Vattenbortledningen inverkar därför inte på de intressen som är beroende av vattenståndet i Vättern. Bortledningen innebär dock en begränsad minskning av den tillgängliga vattenmängden i Motala ström.
Vad kul att du vill jobba hos oss på Vätternvatten!
Vi annonserar lediga tjänster på vår webb, men du har även möjlighet att skicka in en spontanansökan.
Klicka på länken nedan för att komma till vår Lediga jobb-sida.
Fick du inte svar på din fråga, eller har du någon annan fråga som du tycker att vi ska ha med på denna sida? Kontakta oss på kommunikation@vvatten.se!